Visningar för skola och förskola

Våra guider tar emot skolor och förskolor och efter önskemål kan innehållet anpassas efter gruppens ålder och förkunskaper. En visning pågår normalt i 45 minuter till 1 timme och såvida det inte görs någon överenskommelse erbjuds en ordinarie visning. Önskar ni att boka en visning kan ni kontakta oss genom vårt bokningsformulär eller genom att mejla till bokning@gustavianum.uu.se.

Ordinarie visning

De permanenta utställningarna om Uppsala universitets historia tillsammans med det augsburgska konstskåpet och den anatomiska teatern är basen i en ordinare visning av museet.

Under besöket tittar vi närmare på universitetets samlingar och bekantar oss med dess historia. Redan hösten 1477 antogs de första studenterna vid universitetet. Hur mycket är sig likt sedan medeltiden? Vad kunde man då studera och vad utbildar sig studenterna till i dag? Lär dig mer om medeltida nollning, kvinnliga studenter som utmanar sin tids normer och hur synen på den perfekta vetenskapen har förändrats genom århundradena.

Det unika konstskåpet skänktes av rådsherrarna i Augsburg till Gustav II Adolf 1632. Allt – konst, religion, vetenskap, vardag – presenteras i skåpet som kan sägas motsvara dagens internet. Med sina dekorationer och flera hundra miniatyrmålningar är skåpet ett fantastiskt konstverk. I synliga lådor och hemliga fack fanns över 1000 föremål som skulle berätta om dåtidens vetande. Skåpet med dess samlingar väcker funderingar kring vad som är värt att samla på. Fascineras vi av samma saker som människor under 1600-talet?

Visningen avslutas med att guiden berättar om Olof Rudbeck och hans anatomiska teater. Under besöket berättar guiden mer om medicinundervisningen på 1600-talet och vad studenterna fick lära sig under dissektionerna. Eftersom antalet medicinstudenter inte lyckades fylla anatomiska teatern erbjöds också allmänheten att köpa biljetter till föreläsningarna. På så sätt utvecklades dissektionerna till något av ett folknöje.

Samla och sortera

Visningen berättar om 1700-talets stora intresse för att systematisera och katalogisera. Naturens rikedom utgjorde en självklar inspiration för vetenskapsmän som Carl von Linné. Men även fysiker, kemister och astronomer använde sig av naturen som utgångspunkt för sina vetenskapliga studier. I Gustavianum finns exempel på intressanta samlingar från 1700-talet. Hur fungerar en laterna magica, varför visade Celsius egen termometer kokpunkten vid noll grader och vad gör en trebent tupp i en zoologisk samling? Vi diskuterar vetenskapens roll under ett händelserikt århundrade.

Nildalen

Flera tusen års historia ligger begravd i Egyptens torra ökenlanskap. Nilen var livsnerven som fick kulturen att blomstra. Egyptologerna kan i dag berätta mycket om denna period tack vare rika fornlämningar och skriftliga källor. Genom att följa dessa spår lär vi oss mer om hur människor levde, bodde, trodde och dog i det gamla Egypten. Att bli ihågkommen och att bli odödlig var mycket viktigt för alla forntida egyptier eftersom de trodde på ett liv efter döden.

Drömmen om det exakta

Studenter inom teknik och naturvetenskap från Uppsala universitet visar utställningen ”Drömmen om det exakta”. En möjlighet för elever att träffa unga studenter som utifrån utställningen berättar om den spännande tekniska och naturvetenskapliga utvecklingen under 1800-talet.