Gustavianum

Augsburgska konstskåpet

Augsburgska konstskåpetVärldens åttonde underverk?

"Somliga håller det för världens åttonde underverk" skrev upphovsmannen Philipp Hainhofer (1578-1647) om konstskåpet när det överlämnats som gåva till den svenske kungen Gustav II Adolf efter dennes intåg i staden Augsburg den 24 april år 1632. Uttalandet skulle kunna avfärdas som ett uttryck för övermod men faktum är att det Augsburgska konstskåpet har fascinerat sin omvärld alltsedan det stod färdigt. Det är idag universitetets högst värderade konstföremål. Men vad är det då som gör skåpet så märkvärdigt och unikt?

Unikt skåp med unik samling föremål

Universitetets konstskåp är det enda av Hainhofers skåp tillverkade i Augsburg under första halvan av 1600-talet som har sin föremålssamling i behåll. Upp emot 1 000 föremål finns bevarade och ett stort antal visas i utställningen. Det ger besökaren en unik möjlighet att göra en resa in i det tidiga 1600-talets bild- och föremålsvärld. Skåpet kan ses som sinnebilden av sin tids bildning, intressen och kunskapssökande. Skåpet och dess innehåll är samtidigt ett uttryck för ett furstligt mode – i konstskåp och konstkammare samlade kungligheter och aristokrati konst och föremål av allehanda slag som manifesterade deras bildning och välstånd. Upptäckarlust och samlarglädje kännetecknade tiden och detta avspeglas i konstskåpet och dessa samlingar.

Ett roterande skåp

Skåpet - 240 cm högt och 120 cm brett - är till större delen fanerat med ebenholts. Skåpets överdel – corpus - vilar på ett fack- och lådförsett underrede och kan med hjälp av en sorts kullager roteras. Det innebär att en betraktare kunde sitta bekvämt i en länstol medan skåpet snurrade. En låda som kan omvandlas till en trappa gjorde att man lättare kunde komma åt skåpets övre delar. De många föremålen kunde studeras vid det hopfällbara bord som förvarades i underredet. En liten kudde fanns att vila armen på om arbetet blev tröttande.

Seyschellnöten – juvelen i kronan

Skåpet kröns av ett "berg" format av material från djur- och mineralriket. På bergets topp tronar en, med dåtidens mått, exotisk och synnerligen exklusiv seychellnöt. Denna utgör cuppan – den skålformade delen - av en dryckeskanna infattad i förgyllt silver. Kannan bärs upp av havsguden Neptunus. Lådor och dörrar pryds av måleri, bronsreliefer, silverinläggningar och steninläggningar i pietre dure-teknik. Högst upp i överstycket ryms en virginal, ett klaverinstrument med ett automatiskt spelverk.

Intarsia med motiv föreställande en snickarverkstad i AugsburgFler guldsmeder än bagare

Samlaren, köpmannen och diplomaten Philipp Hainhofer står som upphovsman - om än inte tillverkare - av de konstskåp som tillverkades i staden Augsburg under 1600-tales första hälft. Som den bereste och bildade man han var hade han de kunskaper som krävdes för att komponera skåpens bildprogram, planera föremålssamlingarna och samordna de många hantverkskategorier som behövdes för tillverkningen - allt från ebenister och guldsmeder till instrumentmakare, glasblåsare och urmakare. Augsburg var vid den här tiden ett viktigt hantverkscentrum i södra Tyskland och man brukar säga att det i staden fanns flera guldsmeder än bagare.

Kunglig donation

Gustav II Adolf dog bara några månader efter det att han mottagit sin exklusiva gåva av de protestantiska rådsherrarna i Augsburg. Skåpet kom efter en besvärlig resa till Sverige år 1633 och ställdes då på Svartsjö slott på Färingsö utanför Stockholm. En snickare från Augsburg följde med skåpet och denne skötte och vaktade det fram till sin död 1651. Omkring 1650 flyttades skåpet från Svartsjö till Uppsala slott. År 1694 donerade Karl XI skåpet till Uppsala universitet. Det flyttades då från Uppsala slott till universitetets dåvarande huvudbyggnad - Gustavianum. När det nya universitetshuset färdigställts år 1887 placerades skåpet i kanslersrummet. I dag står det åter på sin ursprungsplats, i den södra salen på Gustavianum.

Gör en virtuell resa in i konstskåpets inre i "Det Augsburgska konstskåpet online"