På gång vid Gustavianum

Ny utställning i Bonn, 23 mars-15 oktober

I förra veckan öppnande en ny utställning vid VR-LandesMuseum i Bonn, Tyskland. Utställningen, ”The Life of Bodi”, berättar om gravfynd som hittats i en krigargrav från 600-talet i Wesel-Bislich vid Nedre Rhen. Bland fynden finns en guldring med de ingraverade bokstäverna BODI, en lamellrustning och hjälm. För att placera föremålen i en vidare kontext har Gustavianum lånat ut en sköld, ett svärd, en lamellrustning och en glasbägare från Valsgärde båtgravar från samma tidperiod.

Bakom kulisserna i samlingarna - 19 mars

Äntligen öppnar Evolutionsmuseet och Gustavianum sina föremålsarkiv
igen. Under dagen anordnas rundturer i arkiven (förbokas) och familjeaktiviteter.
Evolutionsmuseet håller öppet som vanligt och det är gratis inträde
till samtliga aktiviteter. Kom och se det du vanligtvis inte får se!

Läs mer om eventet!

Egypten och mycket annat. En inblick i det nya Gustavianum

Den 8 mars, klockan 16.00-17.00, berättar museichef Mikael Ahlund om Uppsala universitets egyptiska samling och planerna för det nya Gustavianum. Föreläsningen är öppen för alla och ingen föranmälan krävs.

Plats: Carolina Redivia, Tidskriftsläsesalen plan 6

Tid: 16:00 - 17:00

Återlämnande av fragment

År 1922 påbörjades utgrävningar i Asine i Grekland, på initiativ av kronprins Gustav Adolf. Vid en genomgång av fynden som kom till Uppsala upptäcktes 2014 ett fragment av ett ovanligt föremål från bronsåldern – ett rullsigill i keramik.  En annan del av samma föremål fanns redan  i det arkeologiska museet i Nafplion i Grekland. Den svenska regeringen har nu bifallit en begäran från Gustavianum och universitetet om att få återlämna fragmentet till Grekland. Vid en ceremoni på den svenska ambassaden i Aten den 14 februari överlämnades fragmentet till den grekiska kulturministern och till museet i Nafplion.

Regeringen godkänner repatriering av samiska kvarlevor från Rounala

Under hösten begärde Uppsala universitet tillstånd av regeringen att få överlåta kvarlevor från Rounala ödekyrkogård till Sametinget för återbegravning. Regeringen har nu beslutat att universitetet får lämna över kvarlevorna.

Universitetet tog i januari 2022 emot en begäran från Sametinget om repatriering (återlämnande) av samiska kvarlevor från Rounala ödekyrkogård som ligger norr om Karesuando i Norrbottens län.

En arkeologisk utgrävning av ödekyrkogården utfördes 1915 på uppdrag av forskare i anatomi vid Uppsala universitet. Kvarlevor från ett tjugotal okända individer från Rounala har kunnat identifieras i de historiska samlingar som Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum, har förvaltningsansvar över. Ett kranium finns i Uppsala medan resten av kvarlevorna är deponerade på Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, i Jokkmokk.

– Det samiska folket har historiskt drabbats hårt, bland annat genom de gravplundringar och undersökningar som gjordes för den rasbiologiska forskningen. Det kan aldrig göras ogjort, däremot måste vi lära oss av historien och göra vårt yttersta för att den inte upprepar sig. Det känns bra att regeringen nu har beslutat att Uppsala universitet får lämna över dessa kvarlevor till Sametinget så att de kan återbegravas på den ursprungliga viloplatsen Rounala ödekyrkogård, säger utbildningsminister Mats Persson i ett pressmeddelande.

Gustavianum kommer nu att kontakta Sametinget för att diskutera hur överlämningen av kvarlevorna skall ske och på vilket sätt universitetet kan vara behjälpliga i återförandeprocessen.

Regeringens pressmeddelande

Läs mer om mänskliga kvarlevor i universitetets samlingar.

Ud at kaos – en ny utställning på Moesgaards museum i Danmark

Den 12 november öppnade Moesgaard museum i Århus utställningen Ud at kaos. Utställningen handlar om en spännande och komplicerad period i Europas historia, ca 300-600 e.Kr, det vill säga tiden mellan det västliga Romarrikets fall och vikingatiden. En tid, som också kommit att kallas för folkvandringstid på grund av krig, förskjutningar och flyktingströmmar. Bland de utställda föremålen finns en hjälm, en sköld och ett hästharnesk från Gustavianums samling från Valsgärde.

Museidagen i Uppsala 13 november 2022

Kom och se några av universitetets spännande samlingar i Myntkabinettet. Ragnar Hedlund öppnar upp och visar Myntkabinettet i Universitetshuset;  klockan 13 och 14. Föranmälan till museum@gustavianum.uu.se. Begränsat antal platser.

Konservatorns arbete - en intervju

Hej igen Emma Hocker, förste konservator vid Gustavianum. Senast vi talades vid höll du på att packa ned Gustavianum. Vad arbetar du med just nu?

Just nu förbereder vi intensivt med planering av de nya utställningarna! Som konservator, tar jag hand om de föremål som behöver lite vård, jag lagar till exempel trasiga keramiska kärl och rengör ytorna på föremål.

Dessutom behöver vi planera för hur föremålen ska ställas ut eftersom vissa objekt kan behöva skräddarsydda stativ eller ställning.

Vad är viktigt att tänka på när du planerar för de föremål som ska ställas ut i Gustavianums nya utställningar?

Det är viktigt att tänka på klimatet omkring föremålen, att det ligger på rätt nivå och är så stabilt som möjligt. Känsliga föremål, som vissa organiska material, pigment eller textiler, får inte exponeras för högre ljusnivåer. Därför har det varit bra att jag, museets konservator, har haft möjlighet att vara med under hela renoveringsprocessen.

En annan aspekt som ofta glöms bort är valet av material som används inuti montrar. Vissa material kan vara ganska sura och avge sura gaser som kan vara skadliga för föremålen.

Kommer vi att få se föremål som tidigare inte har ställts ut?

Det kommer bli ganska många nya föremål som har inte ställts ut tidigare. Från en konservators perspektiv är det bra att ”resta” känsliga föremål, tex. textiler, som har redan exponerats till ljus för ett antal år, och ersätta dem med andra föremål från våra magasin. Dessutom har vi våra egna favoriter som vi vill visa!

Återbegravning i Arjeplog

Uppsala universitet har överlåtit kvarlevorna efter en man som funnits i universitets samlingar till Arjeplogs sameförening och Arjeplogs församling. Begravningen skedde vid en ceremoni i Arjeplog den 9 september. Vid samma tillfälle begravdes också kvarlevor som funnits i Lunds universitets samlingar.

I juni 2021 tog universitetet emot en begäran från Arjeplogs sameförening om repatriering (återlämnande) av ett skelett som fanns i Uppsala universitetsmuseums historiska samlingar. Rektor begärde då tillstånd av regeringen att få överlåta kvarlevorna och i juni 2022 fattade regeringen beslut om repatriering.

Mänskliga kvarlevor från Anatomiska institutionens samlingar har sedan tidigare (2009-2011) överlåtits till Gustavianum från Institutionen för Medicinsk Cellbiologi, Uppsala universitet och Historiska museet i Stockholm där de tidigare förvarats.

Med hjälp av dokumentation över samlingarna och efterforskningar vid Stockholms stadsarkiv har universitetet kunnat slå fast att kvarlevorna kommer från en man som var kyrkskriven i Arjeplogs församling. Han dog 1892 medan han avtjänade ett livstidsstraff på Långholmens centralfängelse. Vid den tiden var det inte ovanligt att kroppar från personer som avled i fängelse överlämnades till universitetens medicinska utbildning och forskning.

En delegation från Uppsala och Lunds universitet medverkade vid ceremonin i Arjeplog som arrangerades av Arjeplogs sameförening och Svenska kyrkan. Vid ceremonin deltog även anhöriga, representanter från Samiska rådet och Arjeplogs kommun, samt biskop Åsa Nyström från Luleå stift.

 ”Att förvalta historiska samlingar och minnen, som är vårt uppdrag vid Uppsala universitet, är inte alltid lätt och kringgärdat av olika regler och förordningar. Därför var vi glada för den begäran om repatriering som kom från Arjeplogs sameförening – och som var en nyckel till att kunna inleda den här processen.” (Ur museichef Mikael Ahlunds tal vid ceremonin.)

Mer information om de mänskliga kvarlevorna som bevaras vid Uppsala universitet hittar ni här: https://www.uu.se/om-uu/historia/kvarlevor-i-samlingar/

Experimentell arkeologi

En av delkurserna för förstaårsstudenterna på kandidatprogrammet Arkeologi och antik historia handlar om antropologiska perspektiv på materiell kultur. Som ett led i att varva teori med praktik fick studenterna besöka Gustavianums föremålsarkiv torsdagen den 20 maj tillsammans med sin lärare Michael Lindblom.

I arkivet finns utrymmen och utrustning som lämpar sig för experimentell arkeologi och referenssamlingar av keramik. Olika tekniker och preferenser kan observeras runt bordet. Efter egna försök kan studenterna med nya ögon titta på keramik i referenssamlingarna från olika perioder. Denna dag stod material från svensk järnålder och grekisk bondestenålder till bronsålder i fokus.

Celsius – Den okände mannen med det kända namnet

Lördag den 4 juni klockan 15.00 visar Martin Ekman den nya utställningen om 300 års vädermätningar i Uppsala. Samling sker vid utställningen i Barockträdgårdens nordöstra del. Det är gratis att delta i den guidade visningen. 

Paintings on Stone

Saint Louis Art Museum visar nu utställningen ”Paintings on Stone 1530–1800”. Den handlar om hur konstnärer inte bara målat på dukar och pannåer, utan även på paneler av sten, t.ex. alabaster, agat, jaspis eller ametist. Genom att lämna delar av bakgrunden omålad blev de olika stenarternas färger och mönster en viktig del av motiven. Utställningen om den här ganska bortglömda målerigenren visas till den 15 maj. Gustavianum medverkar med tre utlånade stenpaneler från det Augsburgska konstskåpet.

(Courtesy of Saint Louis Art Museum)

Intervju med gästforskare Aaron De Souza

Hi Aaron de Souza. You are a Lise Meitner Postdoctoral Research Fellow at the Austrian Archaeological Institute at the Austrian Academy of Sciences in Vienna.

What are you doing at Gustavianum´s Historical Collections?
This is actually my fourth visit to Uppsala and to the Gustavianum’s collections! I came twice all the way from Sydney, Australia, as part of my PhD research, and again in 2019 as a postdoctoral researcher from Vienna.

This time, I’m here to do research for my current project, Living Nubia: New perspectives on Nubian settlements, which is supported by a grant from the Austrian Science Fund. The project takes an in-depth look at ‘non-urban’ Nubian habitation sites that have been overlooked for the past decades, and tries to find some new insights about them based on current knowledge.

In Uppsala, I’m looking specifically at objects collected by the Scandinavian Joint Expedition to Sudanese Nubia (“the SJE”), which includes material from at least 17 habitation sites. At present, these sites are only very briefly and incompletely published, so my aim here is to re-document the finds, re-publish the data, and hopefully offer some new interpretations.

How old are the pot sherds/fragments and how did they end up in Uppsala?
The objects in the SJE collection were all excavated between 1961-1964 as part of the international UNESCO campaign to rescue the monuments of ancient Nubia that were going to be lost following the construction of the Aswan High Dam in Egypt. The SJE itself was a joint mission with teams from Denmark, Finland, Norway, and of course Sweden. The finds were shared between Sudan (the country of origin) and the four Nordic countries, but as the mission was directed by Prof. Torgny Säve-Söderbergh of Uppsala University, the largest portion of the finds came to Uppsala.

The Gustavianum holds finds from the so-called “Early Nubian” and “Middle Nubian” periods, which collectively cover approximately 2500 years of Nubian history, from c. 4000 – 1500 BCE. There are also some later assemblages from a New Kingdom Egyptian cemetery in Nubia, as well some early material from Neolithic times.  

Why do you keep coming back to the SJE Nubian collection?
In my opinion, the SJE Nubian collection is by far one of the most important collections of Nubian antiquities in the world! One of the reasons it is so important is because of its breadth. Uppsala’s portion alone includes 15 TONNES of pottery, stone objects, metal objects, jewellery and beads, leather objects, organic material, some faunal remains, textiles, and so much more! While some of the more precious objects remain in their homeland of Sudan, the scope of the Uppsala collection makes it possible to reconstruct entire tomb assemblages, and to build more complete pictures of cemeteries, settlements, and ancient communities.

The SJE didn’t just collect complete and beautiful objects, but also fragmentary objects, including tonnes and tonnes of pottery sherds! In most cases, this kind of material would be discarded, but it’s presence in the SJE collection not only ensures the completeness of the dataset, but it offers huge potential for scientific analysis. I myself have conducted petrographic analysis on some samples generously loaned by the museum, and plan to do some further studies in the future.

But one of the most important aspects of the collection – and something lacking from a lot of other major collections! – is the associated archival documentation. The archives include original handwritten field notes, find lists, thousands of photographs, original maps, correspondence, catalogues, newspaper clippings, and so much more. The extensive documentation makes it possible for researchers like me to fully understand an object’s context, and sometimes it feels as though you are right there in the field with the excavators! The archive is also extremely useful for filling in any gaps in the published reports, and also for clarifying any errors that may have crept into the final publications. In short, this documentation is extremely valuable from a scientific perspective, and it is the source of the collection’s ‘power’ in terms of research scope. 

What can we learn from pot sherds/fragments?
Pottery sherds may not look that exciting, but they are extremely informative! The most common thing that they are used for is to establish chronology. Much like cars and fashion, pottery shapes and style changed over time and we can use those changes to establish what date or period we are looking at – kind of like how a dress from the 1950s looks very different to a dress from the 1960s.

But more than that, pottery can tell us about trade and economics (e.g. where things came from, what was contained in them etc); material technologies (e.g. how things were made); cultural interconnections (e.g. pots that combine styles from more than one cultural tradition); function (e.g. how pots were used)… among many other things.

Can you describe your working process with the Gustavianum collection?
I work through one site at a time, going through the material as it currently (i.e. beautifully!) organised. The material from the habitation sites is mostly pottery fragments, so I go through each bag and identify anything that is informative – ‘diagnostic’ sherds that tell me something about the shape of the vessel (e.g. rims, bases, handles, decoration). I measure the sherds, take notes about their general appearance, materials, as well as any evidence for how the object made or used. Then I take photographs of as much as possible, and then I make a technical illustration of the most informative pieces. This same general process also applies to other types of object, for example lithics, organic material, and more. Throughout the process, I check through the archival documentation to see if I can establish exactly where at the site the object was found. I also scan and copy the archival documentation. At the end, I give copies of all of my documentation to the curators at the Gustavianum so that it can be added to the collection archives.

Ultimately the most important thing is handling the objects directly (while wearing gloves, of course!). This direct engagement is vital because it gives me a sense of how an object “feels”, how it fits in my hand, how I handle it, as well as a better understanding of how it was made and used. We always have to remember that these objects were made by people, for people, and so direct, first-hand analysis is essential if we want to really understand them!

ÄNGELN, DROTTNINGEN OCH MUSIKEN - Arcangelo Corelli och drottning Kristina i Rom

Efter abdikationen på Uppsala slott 1654 begav sig drottning Kristina till Rom. 1675 anställde hon violinisten och kompositören Arcangelo Corelli som kammarmusiker. Corelli blev med tiden en av barockmusikens förgrundsgestalter. Flera av sina verk dedicerade han till Kristina. Lyssna till ett samtal om Kristina, Corelli och Rom och till några av de musikaliska verk han tillägnade henne, här framförda av en ensemble ur Kungliga Akademiska kapellet med cembalisten Mayumi Kamata. I samtalet medverkar bland andra musikhistorikerna Lars Berglund och Maria Schildt.

Arrangör: Musicum i samarbete med Gustavianum och Institutionen för musikvetenskap.

Tisdag 23 november, Musicum, Kyrkogårdsg. 4, kl. 19.00
Fri entré, men förbokning krävs. Bokning av biljetter görs till musicum@musik.uu.se, begränsat antal platser. Insläpp från kl. 18.00. www.akademiskakapellet.uu.se

Livet och döden – höstlovspyssel! 

Vad är egentligen liv? Och vad händer när djur, människor och växter dör? Vilka växter är dödligt giftiga? I det gamla Egypten mumifierade man de döda. Varför? Och kan de döda bli levande igen? Lär dig mer om livet och döden tillsammans med Uppsala universitets museer! 

Välkommen till Evolutionsmuseet Zoologi under höstlovet. Vi pratar och pysslar kring temat döden varje dag: pyssla ett skelett eller en mumie och skapa vackra fröer. Det finns tre pysselstationer och om du inte hinner med alla får du med dig en pysselpåse hem.

Datum: 2 november till 7 november kl. 11.00 – 16.00 
Ta med dig: en 0,5 liters PET-flaska, till pysslet. 
Anmälan: Obligatoriskt förköp via Biletto, 30kr/barn. 
Vem: Barn 5-12 år. 

Läs mer om eventet i vårt kalendarium.

Planering av ny arkeologisk utställning vid Gustavianum

Hej Franziska Lichenstein! Du är doktorand vid Göttingens universitet och samtidigt involverad i arbetet med att producera en ny arkeologisk utställning vid Gustavianum. Hur kommer det sig?
Jag är doktorand i en forskargrupp i Göttingen som undersöker utställningar med ett vetenskapshistoriskt perspektiv. Vi försöker också integrera en praktisk synvinkel i våra avhandlingar, utöver teori och våra respektive forskningsämnen. Det gör det möjligt att förstå processer inom de olika institutionerna och hur en utställning skapas. I mitt avhandlingsarbete undersöker jag arkeologiska utställningar som berättar om vikingatiden.

Vad tycker du om Gustavianums arkeologiska samlingar?
De är verkligen imponerande! Som litteraturvetare har jag tidigare mest haft att göra med texter, så att få komma i kontakt med den materiella kulturen är faktiskt fortfarande något speciellt för mig.

Vilket är i ditt tycke det mest intressanta föremålet?
Det är svårt att välja. Men ett föremål som jag finner särskilt fascinerande är en brosch med en kvinnofigur som bär ett slags dryckeshorn. Broschen hittades i en båtgrav av en äldre kvinna i Gamla Uppsala. Troligtvis kommer broschen att ställas ut i den nya arkeologiska utställningen vid Gustavianum. Vissa forskare tolkar föremålet mot bakgrund av den nordiska poesin från medeltiden, som berättar om mytologiska kvinnofigurer. Och även om du inte vill gå så långt: det fanns även då en tjej med en drink!

Nya skyltar till Humanistiska teatern

Hej Rebecca Flodin, antikvarie vid Gustavianum! Vad är det egentligen du håller på med i Humanistiska teatern?
Uppsala universitet äger en betydande samling av skulpturer i form av gipsavgjutningar. I samband med uppförandet av Humanistiska teatern placerades några skulpturer ut i lokalen, det har dröjt ett litet tag, men nu har jag satt upp skyltar till dessa verk!

Kan du berätta lite mer om skulpturerna och hur de kom i UU:s ägo?
Gipsavgjutningssamlingen införskaffades av universitetet till stor del under 1800-talet. Skulpturerna användes då främst i ritsalsundervisningen i pedagogiskt syfte. Samlingen omfattar omkring 300 gipsskulpturer och förutom avgjutningar av antika förlagor finns även byster och medaljonger av kungligheter, vetenskapsmän och andra kända personer.

Vem ska jag kontakta om jag vill boka/besöka Humanistiska teatern?
Besök vår sida om Humanistiska teatern för kontaktuppgifter och mer information!

Att sammanfatta världen i ett skåp – Om det Augsburgska konstskåpet på Gustavianum

Världens åttonde underverk? Museichef Mikael Ahlund och antikvarie Greger Sundin berättar om ett unikt skåp och dess unika samling. Här blandas konstföremål, naturalier och kuriösa ting från jordens alla hörn. Följ med på en resa in det tidiga 1600-talets föreställningsvärld.

Evenemanget är coronaanpassat, med 50 platser i publiken. Förboka biljett fri entré på tickster. Vi följer de regler som gäller för att minska smittspridningen.

Plats: Uppsala konstmuseum
16 september
Tid: 18:00 – 19:00

Uppsala konstmuseum i samarbete med Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum

Digitala föremålsseminarier i Gustavianums samlingsmagasin

Hej Greger Sundin, antikvarie vid Gustavianum! Stämmer det att universitetsinstitutioner kan boka digitala föremålsseminarier i Gustavianums samlingsmagasin?
– Javisst. Nu när fysiska besök inte är möjliga kan vi ändå hålla seminarier kring samlingarnas föremål i de olika magasin och studiesalar vi har. Vi har fått anpassa verksamheten efter vad som är möjligt att göra digitalt, men mycket av de föremålsstudier vi gör fungerar väl att förmedla på distans.

Hur fungerar ett sådant upplägg?
– Vi kan i stort anpassa oss efter den undervisande lärarens behov, men annars har vi ett antal upplägg som vi vet fungerar. Det kan ske genom att streama ljud/bild över zoom (med hjälp av bl.a. rörliga kameror) kring ett antal förberedda föremål, lämpliga för seminariets tema. Det går också att förbereda filmat material i förväg i de fall streaming inte passar. 

Vem ska jag kontakta om jag vill veta mer?
– Du kan kontakta artcollections@gustavianum.uu.se, myntkabinettet@gustavianum.uu.se 
eller historiccollections@gustavianum.uu.se  för att få reda på mer.

Museinatt i rörelse 2021 – Studenthistorisk vandring i kvarteren runt Domkyrkan.

Uplands nation och Gustavianum bjuder in till en studenthistorisk vandring i kvarteren runt Domkyrkan. Turen börjar utanför Gustavianum och avslutas med kaffe och bulle i Uplands nations trädgård. Begränsat antal platser. Anmälan sker till e-post: museum@gustavianum.uu.se.Vandringen är öppen för alla, nationskort är inte ett krav. 

Turen beräknas ta cirka 90 minuter. Eventet är en del av Museinatt i rörelse, som arrangeras tillsammans med Uppsalas museer. 

När: 5 juni klockan 18.00
Var: Start utanför Gustavianum

 

The Vikings Begin vidare till Montana

Hej Emma Hocker, förste konservator vid Gustavianum! Stämmer det att du snart åker till Montana för att sätta upp Gustavianums vandringsutställning The Vikings Begin? 
– Det är planen! Men jag behöver följa alla restriktioner och rekommendationer för resan till USA, som exempelvis att kunna uppvisa ett negativt resultat av ett covid-test inom 48 timmar före resan och vidta försiktighetsåtgärder som att bära munskydd. Nu håller jag tummarna för att flyget avgår som planerat, eftersom det har varit ganska många inställda flyg den senaste tiden. Jag vill vara på plats för att ta hand om de värdefulla föremålen, men vi har en plan B om det inte går, som involverar Zoom och en sen kväll för mig!

Vilket mottagande har utställningen fått i USA?
– Det finns ett stort intresse för allt som har att göra med vikingar i USA, tack vare de många TV-serier och dokumentärer som har kommit ut nyligen. Ett exempel är The Dig, filmen om en båtgrav som hittades på Sutton Hoo i England under 1930-talet, vilket är samma period som utgrävningarna vid Valsgärde. När The Vikings Begin ställdes ut senast, på The American Swedish Institute i Minneapolis, var besökssiffrorna de bästa någonsin för en extern utställning, så förhoppningsvis kommer det att vara en fortsatt trend. Eftersom vaccineringen i USA har gått väldigt bra hoppas vi att det finns ett stort intresse hos allmänheten att få besöka museer igen.

Finns det några fler besök inplanerade efter Montana?
– Vi har nyligen kommit överens om att utställningen kommer att visas i The History Museum i Mobile i Alabama från oktober 2021 till juni 2022 innan  den återvänder till Sverige. Det är väldigt spännande och vi kan då med stolthet säga att vikingar har erövrat USA:s östra, västra och nu även södra kust.

Påskäggsorientering - 29 mars - 5 april

Med hjälp av karta och lite finurlighet letar du dig fram till svaret. Universitetets museer bjuder in till en lärorik och klurig tur mellan Tropiska växthuset och Evolutionsmuseet. Utgå från Tropiska växthusets entré och ta dig runt med hjälp av en mobil. Orienteringen är öppen dygnet runt från klockan 11.00 29 mars, fram till klockan 16.00 den 5 april. För dig mellan 5-12 år. I samarbete med: i Evolutionsmuseet och Gustavianum. 

Fynd från antiken – en keramikövning på SciFest

SciFest 2021 blev digitalt och Gustavianum deltog självklart igen. Läs mer om eventet på Scifest hemsida.

Den 8 mars deltog en klass från Rosendalsgymnasiet i Uppsala i en workshop arrangerad av Institutionen för arkeologi och antik historia och Gustavianum vid Uppsala universitet. 

Eftersom vetenskapsfestivalen i år blev digital fick övningen genomföras på distans. Den ansvarige läraren från Rosendalsgymnasiet, Calle Håkansson, hämtade i förväg ut ett studiematerial bestående av keramikskärvor från sten- och bronsåldern i det Egeiska området. På plats i klassrummet fick eleverna parvis undersöka keramiken och försöka fundera över vad den kan ha använts till. Universitetslektor Michael Lindblom handledde klassen digitalt.

Eleverna tyckte att det var spännande att få hantera så gamla föremål och de tog sig an uppgiften med intresse. Michael Lindblom förklarade på ett både lättbegripligt och intresseväckande sätt.

SciFest 1663

I årets digitala SciFest deltog Gistavianum även med den interaktiva workshopen SciFest 1663. Klasser runt om i hela Sverige fick möjlighet att bevittna hur dissektioner i den anatomiska teatern kunde se ut år 1663. Elevernas egna anatomikunskaper sattes också på prov när de fick rita hur de tror att ett människohjärta ser ut samt att de med hjälp av snören uppskattade hur långa våra tarmar egentligen är.

Ett nytt rektorsporträtt till Uppsala universitet

Universitetets konstsamling innehåller en storm mängd porträtt. Här förenas äldre epoker med vår egen tid och samlingen manifesterar därigenom en kontinuitet genom historien. I december 2020 avtackades universitetets förra rektor Eva Åkesson. I samband med det avtäcktes hennes porträtt, utfört av Olle Hamngren (f. 1960).

Följ med på ett besök i konstnärens ateljé och lyssna på ett samtal om tillkomsten av Eva Åkessons porträtt.

Digitalt firande av Drottning Kristinas födelsedag

I samarbetet med Christina-Akademin, Livrustkammaren och flera andra kulturinstitutioner runt om i Sverige anordnas ett digitalt firande av Drottning Kristinas födelsedag den 8 december. Hör museichef Mikael Ahlund och 1:e antikvarie Ragnar Hedlund berätta mer om  kopplingar till Drottning Kristina i Uppsala universitets konstsamlingar och myntkabinett.

Från värdefulla gåvor till universitetet och hovets flytt under pesten, till raka gator och abdikering i Rikssalen på Uppsala slott. Drottning Kristinas historia är även Uppsalas historia. Hör Uppsalas ciceron John Ringh berätta mer!

Kulturnatten Uppsala 2020

Kulturnatten 2020 med tema Gömt men inte glömt hos Evolutionsmuseet och Gustavianum. Följ med intendenterna på en digital rundtur in i föremålsmagasinen och hör dem berätta om några unika föremål.

Få ett smakprov på vad som händer

Följ med in hos glaskonservatorn och se hur Gustavianums unika medeltida glasfönster konserveras.