Antiksamlingen

Antiksamlingen innehåller omkring 4 000 föremål från de antika kulturerna i länderna kring Medelhavet. Samlingen omfattar framförallt grekisk och romersk keramik, figuriner i brons och terrakotta, grekiska och latinska inskrifter, antika mynt och kopior i gips av antik skulptur. 

Antika föremål fanns i universitets ägo redan under 1800-talet. I och med att en professur i klassisk fornkunskap inrättades 1909 började man också mer metodiskt att bygga upp en samling av antika föremål. Syftet var att den skulle användas i undervisningen.

Första gången samlingen omtalas officiellt är 1913. Då förvaras den hemma hos dåvarande professorn Sam Wide. Ämnet hade ännu inga egna lokaler men 1920 flyttade man in i Gustavianum och samlingarna kunde utökas. Antika föremål från universitetets museum för nordiska fornsaker och Konstsamlingarna fördes över till Antiksamlingen. Nationalmuseum i Stockholm deponerade också ett antal föremål.

Antalet föremål har under åren utökats främst genom donationer och gåvor och endast i enstaka fall genom inköp. Många av föremålen har skänkts av svenska forskare som genomfört utgrävningar i olika medelhavsländer. Vid mitten av 1930-talet utökades samlingarna dels med föremål från den Svenska Cypernexpeditionen, dels med material från utgrävningarna i Asine som innehöll ungefär 25 ton arkeologiskt material. Det senare materialet bildar en egen samling, Asinesamlingen.

Allmänheten fick möjlighet att se de antika föremålen efter 1955 när en helt ny och permanent utställning invigdes i byggnaden Gustavianum. Det var också i samband med detta som benämningen Antiksamlingen blev det officiella namnet. 1985 kom ytterligare omkring 15 ton arkeologiskt material från Cypern till Antiksamlingen, då material från Arne Furumarks utgrävningar i Sinda i slutet av 1940-talet donerades till Uppsala universitet.

Samlingarna är en viktig resurs för studenter och forskare både från vårt eget universitet och från andra universitet i och utanför Sverige.