Asinesamlingen

Asinesamlingen som förvaltas av Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum, hamnade i Uppsala genom en överenskommelse mellan Sverige och Grekland efter de svenska utgrävningarna i Asine 1922-1930. I ett unikt utbytesavtal fick Sverige behålla allt stratigrafiskt material (alltså material från olika kulturlager), från våren 1926, delar av materialet från kammargrav I:1 samt några hela vaser från olika perioder. I utbyte fick Grekland en samling svenska stenåldersföremål samt ekonomiskt stöd till ombyggnad av den venetianska arsenalen i Nauplion till ett arkeologiskt museum.

Gravfynden och vaserna finns idag på Medelhavsmuseet i Stockholm medan det stratigrafiska materialet från vårkampanjen 1926 utgör Asinesamlingen i Uppsala. Samlingen, som omfattar runt 6000 lådor med ca. 15 ton ogallrat material, rymmer mängder av keramik, benmaterial, främst från djur, snäckor, glas, tegel och olika kategorier av så kallade småfynd. Huvuddelen av samlingen är från sen bronsålder, men även material från tidig bronsålder till romersk tid finns representerat.
 

Redan under 20-talet packades materialet i lådor märkta med datum och kontext vilket ger direkta kopplingar till utgrävningsdokumentationen. Originaldokumentationen omfattar utgrävningsdagböcker, foton och ritningar som scannats och delvis annoterats, dvs taggats digitalt.

Asinesamlingen är införd i databasen PRAGMATA.