Fornnordiska samlingen

Uppsala universitets museum för nordiska fornsaker grundades officiellt 1857 när professor Johan Henrik Schröder donerade sin fornsakssamling till Uppsala universitet.

Samlingen omfattade från början 79 föremål. Samlingen kom att utökas väsentligt redan 1861 då Greve von Essen på Wik donerade sin samling med 201 föremål av fornsaker och vapen till museet.

Därefter fylldes samlingen på med en mineralogisk del, däribland en liten stenyxa med runor. Året därpå inköptes för 4 000 riksdaler major A.F.M. Lundebergs samling uppgående till något över 600 fornsaker och vapen från skilda tidsåldrar.

Under 1900-talet fortsatte strömmen av donationer och inköp av mindre och större omfång.

Från runstavar till hästmunderingar 

Några av dessa var Observatoriets samling av runstavar, den näst största i Sverige, Friherre Cederströms samling av fornsaker och allmogeföremål samt Schürer von Waldheims omfattande samling av allmogeföremål, företrädesvis från Roslagen.

En arkeologisk undersökning genomfördes 1907-1909 av Studentholmen i Uppsala med anledning av att en saluhall skulle uppföras. Det omfattande medeltida fyndmaterialet tillfördes fornsakssamlingen.

I samband med utgrävningarna vid Valsgärde 1928-1936 och 1946-1952 erhöll museet de praktfulla fynden som bland annat består av vapen, hjälmar och hästmunderingar från tiden cirka 400-1100 e.Kr. 

Samlingarna visades först på Gustavianum för att sedan 1870 flyttas till nyinredda lokaler i Ekermanska huset. 1897 flyttades samlingarna till orangeriet i Linnéträdgården och 1921 återkom de till Gustavianum.